Stå i historien

Slaveriet är ett av de skamligaste kapitlen i mänsklighetens historia. Och liksom övriga sådana är det viktigt att minnas så att de inte upprepas, nu eller senare. Runt Charleston finns mer eller mindre välbevarade rester av olika plantage kvar, och vi besökte ett av de bäst bevarade; Boone Hall Plantation.

Det första man möts av är den vackra allén som får en att spontant vilja ropa "Run Forest, run" för igenkänningsfaktorn är så hög. Vi har sett denna och liknande miljöer i otaliga filmer. Och det är precis så vackert och förtrollande i verkligheten som på vita duken.

Baksidan är förstås kontexten. Det går inte här att sammanfatta ett så stort utomhusmuseum som detta, mer än att det är lätt att bli tagen när man får en förstahandsupplevelse av slavarnas levnadsvillkor.

Slavstugor

Varje stuga hade sitt individuella tema som belyste slavarnas liv.

Rundtur på området, och vi fick se hur man idag bland annat arbetar med att pröva ekologisk odling.

Något som slog mig där och då, utifrån vad en av guiderna berättade, var hur märkligt USA faktiskt är. Människor har i alla tider förflyttat sig. Orsaker kan ha varit krig, svält, förtryck av tankar och religion och förändrade förutsättningar i miljön. Dessa orsaker är en sorts tvång som fått människor att fly, men slaveri är en helt annan sorts tvång till förflyttning. Här finns ingen frivillighet, inte heller flykt undan något. Istället är man bara - bortrövad. Det en av guiderna sa fick mig att inse att i stort sett alla svarta vi möter och ser är ättlingar till slavar. De kan inte blicka bakåt och berätta om sina förfäder och hur de sökte sig bort för ett bättre liv. Det är egentligen en helt bisarr situation. Även de människor som tvångsförflyttats, exempelvis i Sovjet, kunde i alla fall behålla sitt minne av vad som varit. Men afrikanerna ryktes upp med rötterna och placerades någon helt annanstans. Hur man överlever något sådant var en del av innehållet på Boone Hall. Samtidigt undrar jag om det inte var lättare då att hantera situationen än vad som sedan följde, när slaveriet avskaffades men de frigivna ändå inte accepterades.

Gravyr på marken vid Lincoln Memorial där Martin Luther King höll sitt tal I Have a Dream.

Vita Huset, med landets förste svarta president.