Men Zion is da ställe to be!!!

Zion National Forest var lite grand ett långskott. Vi såg på kartorna hemma att det låg i närheten av vår väg, så lite för att det kunde vara spännande bokade vi en natt inne i nationalparken. Och snacka om att det var en lyckträff! Grand Canyon fick vi se från kanten, i Zion bor vi nere på botten, omgiven av magnifika berg och massor av djur som dräller runt.

Vi alla ense om att detta slår storebror. Dessutom är det drömmen om man verkligen få lite naturupplevelser och lighthajka. Så håll till godo med några vyer. Den mest magnifika, när vi kom in i kanjonen genom en tunnel i berget, har vi på film. Fråga, så kanske vi visar den ;)

Grand Canyon imponerar stort

Just nu tycks vi vara inne i en internetsvacka. Uselt internet där vi sover och absolut noll mobiltäckning, så vi är lite lätt avskärmade från omvärlden. Därför blir detta inlägg lite textfattigt, det gäller att passa på när tillfälle ges.

Igår stod vi alltså på kanten av Grand Canyon. Bokstavligen. Alla som varit där vet att ett steg över kanten innebär många hundra meters fall. Mycket otäckt. Och extremt otäckt att staketen bara finns lite här och där, och i övrigt uppmanas besökare att hålla sig till stigarna på kanten, annars kan man falla över den...

Grand Canyon är så stort att man inte kan ta det till sig. Inte ens när man står på kanten. Dimensionerna är så enorma att hjärnan inte kan processa information och sortera höjd eller avstånd.

Tack och lov finns det staket. På en del ställen i alla fall.

På de flesta andra ställen saknas staket, och stället uppmanas folk till sunt förnuft. Som man ser  här tycks även det saknas...

Grand Canyon är ett av få ställen där en selfie faktiskt är påbjuden.

Vi stannade to the tjusig solnedgång.

Public restrooms

En sak vi alla uppskattar med det här landet är mängden av offentliga toaletter. Varje bensinmack, mataffär och köpcentrum har toaletter som hålls fräscha och är helt gratis att använda.

Komma Ikapp

Etapp 1 avklarad och här kommer lite tankar om de 4 senaste besökta platserna! 

Savannah, där atmosfären av en storstad – hetsig trafikrytm, aktivt folk som springer emellan gatorna med sina mobiler smekandes mot kinderna. Där fraktfartyg till storleken av två StenaLine-kryssare passerar Riverstreet i den grumliga kanalen – sätter sig som rötter emellan de ”lågbyggda” tegelhusen med både flagnande och nymålade fönsterluckorna som omger fönstren en dekorativ skönhet på de annars nakna fasaderna. Dock är det svårt att missa de pampiga detaljerna i centrum av staden som bidrar med många former och färger. Gatorna är breda, trottoarerna är smala. Trappor upp till husen trycks upp mot väggarna för likna händer som stöder husen från att inte falla ner på vägarna. Solen glimtar igen de enorma träden som omger mitten av gatan där Spanish Moss täcker trafikljusen. Ett litet Europa mitt i det fortsatta platta landet tar form. En liten bit av Berlin, Paris, Rom och Göteborg skenas upp mellan gatorna. Att få gå runt här själv med endast min bror kan ha varit den bästa händelsen på hela östkusten. Han förstår mig, jag förstår han – Vi kan gå runt i timmar utan säga ett ord till varandra och sedan berätta för folk vilket underbart samtal vi haft med varandra. – och vi njöt nog båda två av att komma undan en stund för göra vad som behagade en själv.

Orlando, staden vi sov i tre nätter och aldrig fick syn på. Jag har inte en blekaste aning hur Orlando ser ut. Det jag vet är att motorvägarna var grymt behagliga att köra bil på och när vi åkte upp på högre höjd med hjälp av motorvägen kunde jag inte se till av staden Orlando som en skylt bara några mil bakom oss hade hänvisat till staden som inte syntes. I vilket fall som helst var det inte stadsvandring eller shopping anledningen till att vi spenderade tre nätter här. Nej, utan det var för att vi skulle besöka en nöjespark som (jobbigt nog) var uppdelad i två delar för åka attraktioner och simulatorer. Simulator påminde om 4D Bio för dom som gett sig in på det någon gång, med stilsittande i en rörlig stol med mycket huller och buller som sker på den stora 3D-skärmen framför dig. Vinnaren av simulatorerna var Harry Potter, men det var på grund av den timmes kö vi fick stå när vi gick igenom en kuliss av Hogwarts.
Dag 2 besökte vi Kennedy Space Center som skulle krävts 2-3 dagar för uppleva allt som skulle behövas upplevas. Men jag var nöjd att se de flertal uppskjutning plattformar som ön hade att bjuda på och jag lätt hjärnan för resten av dagen och natten att fantisera om alla intryck från besöket. Jag tror det slutade med att var i en Sci-Fi värld svävade runt i mitt egna rymdskepp (som var/är ascoolt) själv för tills jag kolliderade med ett annat skepp med en nämnvärd besättning.       

Miami Beach känns påtvingat att skriva om. Jag lämnade inte staden med många goda intryck eller intryck överhuvudtaget. Det som gjorde besöket minnesvärt var den en och halv timmes stund jag, far och bror befann oss i havet själva i det mulna åskvädret som invånarna och turisterna fann besvärligt. Där låg vi i havet leende och skrattande och kände en naturlig känsla av att aldrig stiga upp.

Key West, den sydligaste udden i USA bjöd på mycket vilddjur som ögonen inte är helt van vid att se. Leguanor, papegojor (eller de kanske var i Miami), små grymma Key Deers som betedde sig som hundar. Staden i sig var lågbyggd med en enorm aktivitetsökning mot kvällen mot den annars stilla befolkningen på dan, som kan antas vara trötta på sitt egna, lite för varma, klimat.

Mer djur!

Nu kan det verka som att vi totalt nördat in på djur och sånt, att det här är på väg att bli en småkrypsblogg men så är det inte. Alltjämt blir man (i alla fall jag) helt lycklig över alla de annorlunda varelser som korsar våra vägar. Och även om jag inte lyckades få med exempelvis de hysteriska papegojorna eller fortfarande inte haft turen att fånga en enda fjäril på bild, så har ändå lite annat smått och gott fastnat.

I Key West sprang hönsen helt fritt. Överallt träffade vi på höns, tuppar och kycklingar. I trädgårdar, på gator, i parkerna hördes galandet och pipandet från små kycklingar. 

Färgglad figur. 

Såna här kanaljer sprang det runt överallt på The Keys. Framförallt såg vi dem på de södra öarna. Tänk att de som bor här kan ha såna kringströvandes i sina trädgårdar! Det vill jag också ha...

Den ene av de båda alligatorer vi stötte på i Everglades.

Den andre.

Av alla de djur vi sett var ändå det största för mig. Key Deer, den minsta av vitsvanshjortar och svårt utrotningshotad. Det som var så spännande var den kom fram till oss och tiggde när vi tog kort. För mig var det en fantastisk upplevelse. Samtidigt så bitterljuvt, för en av de stora orsakerna till att den nästan är utrotad är att den inte är skygg för människor.

Andra insekter och djur än människor

Några av de ting som fascinerar mig mest är hur annorlunda kulisserna är när man besöker andra delar av världen. Plötsligt är duvor och sparvar och björkar och maskros utbytta mot diverse exotiska prylar. Och det verkar det locals inte ens märka. De är alltför bortskämda med att leva i miljöer som en i vanliga fall enbart ser i något spännande program av David Attenborough.

Redan i Washington fick vi uppleva naturens under när vi försökte fotografera eldflugor nedanför Lincoln Memorial. Det gick inget vidare. Däremot är trollsländorna desto enklare att få tag i.

Fjärilar, stora som händer, har vi sett men dom bara totalvägrar att sitta still. Andra rackare av snitt insekter som man är väldigt glad över att det sitter still - så att man ser dem - är spindlar.

Fuling som plötsligt hängde någon meter rakt ovanför.

Annan fuling vars nät vi med nöd och näppe undvek att gå rätt in i. Jag har ingen susning om mycket när det gäller spindlar, mer är att de som regel skrämmer vettet ur en. Men med tanke på den tjusiga teckningen på dess bak får jag för mig att detta är en dum sort att reta upp. Rätt eller fel?

Sötare kryp som det finns massor av är ödlor :)
Det är rara krabater det!

Övrig som häller sig på de lägre nivåerna i dessa lite varmare och sumpigare trakter är krabbor (som snabbt springer runt på stränderna och vägrar låta sig fotograferas) grodor och sköldpaddor. E såg till och med en lite sköldpadda ute på en sandstrand men kameran var för långt borta för att denna skulle kunna förevigas.

Fåglar finns det massor av. Tyvärr kan jag inget om fåglar heller, men som sagt, det ser så annorlunda ut att de ändå måste fotograferas.

De här filurerna cirklar i luften över såväl motorvägar, som öppna fält som centrala delar av storstäder. Kanske de anar något...?

När jag såg de första pelikanerna var jag beredd att missa en färja för att kunna ta ett kort. Nu, när vi till och med badat några hundra meter från många tiotals som jagat fisk intill stranden inser jag att detta är områdets motsvarighet till fiskmås.

 På ett ställe, där det fanns staket för att hålla alligatorerna utanför området vi gick i, fick P och jag syn på den här lilla krabaten knappt en meter utanför det halvmeter höga staketet.

På Outer Banks träffade vi några andra svenskar och en liten bit in i samtalet skröt jag om den första pelikan jag sett. Dom kontrade då med flocken delfiner de just sett simma förbi. Jodå, där fick jag. Därför stor glädje när vi själva fick se en grupp delfiner simma runt inne i en kanal.

 Senare, när vi badade med pelikaner, insåg vi att vi faktiskt också badade med delfiner. Några hundra meter bort, i en annan riktning än pelikanerna, simmade nämligen ett gäng delfiner runt. Det var coolt, även om det som sagt var en bit bort från oss.

Som sagt, såhär lång har naturen varit generös med upplevelser :)

Universal Orlando Resort

Universal Orlando består av två temaparker (Universal Studios + Islands of Adventure) med en liten shopping/restauranggata emellan.

Vi köpte våra inträdesbiljetter i förväg (det kan man även göra via mobiltelefonen med betalkort om man kommer fram och inser att köerna vid ingången är tråkigt långa) via datorn och löste enkelt ut biljetterna i en "Will Call Kiosk" med hjälp av betalkortet som vi betalat biljetterna via nätet med.

Vi valde att köpa biljett för båda parkerna + Expresspass för att få lite kortare väntetider i köerna. Inträdet är svindyrt men alla åkturer ingår åtminstone, så det blir inga extra överraskningar för plånboken inne i parkerna. Mat och dryck är också dyrt, så egen matsäck är inte fel.

Nöjda efter första riktiga bergodalbanan, vilka hade hår konkurrens
från de mer digitala upplevelserna.

I efterhand tycker vi att det skulle varit svårt att välja bort någon av parkerna eftersom vår familj innehåller både Simpsons-diggare (Simpsonsområdet Springfield ligger i Universal Studios-parken) och Harry Potter-fanatiker (Potter-världen finns på Islands of Adventure, men 8 juli kommer även Universal Studios att ha premiär för ett jättefint Harry Potter-område), men som helhet är vi nog ganska överens om att Islands of Adventure var bästa parken av de två.

För vår familj, med två 40-somethings och tre artonåringar så räckte en dag alldeles utmärkt för båda parkerna. Det behövs inte två heldagar för dessa parker, åkattraktionerna är varken tillräckligt många eller tillräckligt mycket wow-faktor för att spendera två dagar där. Av samma skäl är det onödigt att betala extra för Expresspass som tillåter att man åker samma attraktion flera gånger, det räcker med vanliga Expresspasset eftersom det är få av attraktionerna som man skulle vilja åka en gång till.

Många av äventyren har grund i simulatorer (=du sitter i en skakande korg och ser en datoranimerad film på "åkturen" istället för att åka runt  på en riktig räls på en gammal hederlig bergochdalbana). Vissa av åkturerna kombinerade både simulator och riktigt runt-åkande. Kul att uppleva de första simulatorerna, men efter att ha "åkt" flera stycken började konceptet nästan kännas billigt, som att det är enklare för nöjesparken att göra dataanimerade åkturer istället för att bygga och underhålla riktiga karuseller. Simulatorerna är dessutom av någon anledning extra jobbiga för den som har benägenhet till åksjuka eller karusellyrsel.

På Universal Studios tycker vi att man inte får missa: Springfield (bäst!), Hollywood Rip Ride Rockit, Despicable Me och Revenge of The Mummy.

Full fart i Springfield!

På Islands of Adventure tycker vi att man inte får missa The Incredible Hulk Coaster (grym!), Dragon Challenge (härlig! men kort sa de i familjen som åkte), Harry Potter and The Forbidden Journey (trots att Expresspasset inte gällde här och det därför blev låång väntetid) och den plaskvåta Dudleys Ripsaw Falls (efteråt var vi lika blöta som om någon hällt hinkvis med vatten över oss!). Hela Harry Pottervärlden var fantastiskt fin, välgjord och genuin.

Mitt i Hogsmeade, med Hogwarts i bakrunden.

Universal och Kennedy Space Center

Hej hej, här kommer mitt (Ellens) första inlägg! Jag har varit på lite dåligt humör ända sen vi kom hit, på grund av jetlag och förkylning bland annat. Men nu är jag på bättre humör och de två senaste dagarna har varit de roligaste enligt mig. Jag har tyvärr bara dåliga bilder tagna med min mobilkamera så jag ber om ursäkt för det. OBS varning för viss nördighet i detta inlägg pga är en tönt.

Igår var vi på Universal. Tyvärr var det inte direkt prisvärt, det var väldigt dyrt och inte så mycket att åka egentligen. Vi lyckades ändå spendera en hel dag där, men kanske passar Universal ändå bäst för familjer med lite mindre barn. Mest var det simulatorer där man satt i en grej och rörde sig på stället medans en film visades så att det verkade som att man var med i den världen eller hur man nu ska förklara det. De var väldigt bra gjorda och det kändes verkligt men man tröttnade lite på dem efter ett tag. Dessutom var det flera i familjen som blev väldigt yra av den här typen av åkturer. Simpsonsvärlden var kul men det roligaste enligt mig var såklart Harry Potter (surprise)!

Hogwarts!

Harry Potter-världen (och de flesta andra delarna av parken också för den delen) var verkligen superbra gjord och påkostad. Snön på taken i Hogsmeade såg helt verklig ut och det kändes nästan som att man var där inne på riktigt (bara det att det var över trettio grader varmt och massa turister överallt).

Hogsmeade.

Den bästa åkturen tyckte jag var Harry Potter and the Forbidden Journey. Medans man stod i den långa kön fick man gå runt i Hogwarts, och man fick bl.a. se Harry, Ron och Hermione som ett hologram uppe på en balkong. Det var jättefint gjort och gjorde väntan mindre tråkig. När vi hade stått i kön i nästan en timme skulle jag tro, var det dags för åkturen som var en slags blandning mellan rörelsesimulator och berg-och dalbana. Det var både skärmar och "riktiga" uppbyggda modeller av olika saker. Det är svårt att beskriva, det måste upplevas. För mig som är ett stort Harry Potter-fan var det jättehäftigt! Såklart bjöds det också på shoppingmöjligheter, men jag blev lite besviken på utbudet av t-shirtar så jag köpte bara en nyckelring.

Idag var vi på Kennedy Space Center. Jämfört med Universal så var detta otroligt påkostade museum mycket prisvärt, 50 dollar per vuxen. Man fick åka en buss genom NASAs stora område där busschauffören pekade ut olika launch pads där man skjutit upp rymdraketer och annat.

Byggnaden där man sätter ihop rymdraketerna.

Man fick sedan se på olika avancerade presentationer och filmer, se de riktiga rymdfarkosterna Apollo och Atlantis (väldigt coolt tyckte jag!) åka rutschkana som skulle simulera landningen av rymdfärjan och mycket mer. Tyvärr blev det lite stressigt på slutet så vi hann inte se allt som jag hade velat. Så om någon ska dit, planera för en heldag och kom dit snart efter att de öppnar!

Apollo/Saturn V och jag (så nöjd!!!)

Jag tyckte verkligen det var superkul och jag är jätteglad att vi gick dit. Kennedy Space Center rekommenderas verkligen av mig även om det var sjukt patriotiskt, haha.

Atlantis!

God Morgon!!

En veckas tidsomställning + en heldag på två nöjesfält var tydligen vad som krävdes för att jag skulle kunna sova ordentligt. Det är nästan alltid svårt att sova borta, men i natt har jag sovit riktigt bra.

Frukosten för mig i USA består av instant oatmeal (smaksatt havregrynsgröt som görs i mikro), kaffe, juice och ett ägg.

Det är så gott som omöjligt att hitta en yoghurt som inte är fat free (och därmed full med konsistensgivare och illsöt av socker).

0 % fett verkar vara ett stabilt försäljningsagument i detta land med total fettskräck. Och samtidigt har jag aldrig sett så mycket överviktiga och orörliga människor.

Nöjespark, och köpt frihet

Nu är vi på Universal. Vi har tur. Vädret är inte varmare än 30-32 grader och det är precis lagom mycket folk.

När vi köpte våra biljetter la vi till express. Det innebär att vi har gräddfil till alla attraktioner. Och när man glider förbi barnfamiljer som köat i både en och två och tre kvartar, då skäms man. Vi har köpt oss till ett privilegium. Ur led är tiden.

Den minsta av bäckar

Det är lite chockerande att upptäcka den totala avsaknaden av återvinning här i det stora landet konsumtion. Visst, man kan ibland hitta bingar för plastflaskor och uppmuntran att slänga dem där men mycket mer är det inte. Därför gillar vi att Whole Foods i alla fall gör ett försök och erbjuder den enklaste av sorteringar så att vi kan bidra med ett litet strå till stacken.

Ytterligare intryck från en stad som stannat i tiden

Här kommer ytterligare några bilder från Savannah. Håll tillgodo :)

Vi kom på kvällen. Och så här såg husen ut då.

Och så här.

Nästa dag skulle vi se hur husen såg ut i dagsljus.

Helt i dagsljus blev det ändå inte. Staden är, i sina gamla och centrala delar, mycket lummig. Massor av mossbeväxta träd och gott om buskar gör att det är svårt att bedöma ifall staden faktiskt är en bebyggd park, eller ifall en park håller på att ta över staden.

Därför kan det ibland vara svårt att verkligen kunna se de
fantastiska husen.

Växtligheten kan vara nära inpå husknuten.
Rättare sagt, på själva husknuten 

I vissa områden ser staden mer ut som stad.

Och även om de är få så finns det ett
par högre hus. Och några av dem är helt
 i linje med stadens övriga vackra karaktär.

Selfie.