Några ögonblicksbilder från första dagen on the road

Det spelar ingen roll hur jetlaggad man än är, två nätter med tre personer i en och samma säng påverkar sömnkvalitén. Så vi såg fram mot sovandet vid dagens slutdestination Virginia Beach. 

Dagens första, och oväntat krångliga uppgift, var att hämta ut hyrbilen. Största värsta bilen blev det. Och automat! De första fem minuterna gällde det att både få en uppfattning om hur man kör bil i USA och hur man blir ett med automatlåda i en rullande container. Det gick bra, även om det var lite ryckigt i början...

Så var det då det här med att hitta de bästa motiven. P ägnar sig åt planespotting medan vi övriga räkna el, USB och HDMI kontakter i bilen. Och listar ut AC:n. Och stereon! Stereon är ju det viktigaste!!!

Vi tog vägen genom Delaware, framförallt för att det inte var raka vägen. Vi måste ju få se något också nu när vi ändå är här. Så förmiddagens mest imponerande upplevelse Chesapeake Bay Bridge. Fascination av stora mått!

Sedan sicksackade vi oss fram mot kusten. Det gav oss möjligheten att åka genom några mindre samhällen där framförallt Bridgeville gjorde störst intryck. Framförallt för att det verkligen var en liten sammanhållen by, istället för det utdragna hussamlingarna som vi annars såg i mängder utmed motorvägarna.

Bridgeville - som såg ut som det gör på film

E njuter av sin bensträckare

Blommande kaktus på stranden

Lunchen, eller middagen, eller luddagen kanske - eftersom det var både och, klippte vi på Fenwick Island. Vi har ju alla hela tiden varit medvetna om att G:s allergi kan bli en utmaning och här fick det svart på vitt - han kommer att få gå över helt på frukt. Typ.

När vi ändå var så nära beachen måste vi gå dit. När temperaturen ligger upp mot 30 grader känns havet lite lockande. Så vi gjorde vad alla i vårt sits skulle gjort - vi doppade tårna! Och skrev upp handdukar på inköpslistan. Så kan baksidan se ut när man reser lätt!

P passade på att visa årets vattenfrisyr

G lurar kidsen att han är en känd surfare

Ibiza in Delaware style

Framåt kvällskvisten var det dags för en ny Chesapeake Bay Bridge. Skumt, kan dom verkligen heta samma sak? Broar och tunnlar och vägarbeten växlade friskt och vi kan intyga att även en bro som ligger dold i mörker kan imponera ifall den orange gatlyktor.

Till slut kom vi fram till hotellet. Dagens etapp låg på 507 kilometer! Eftersom det var beckmörkt när vi kom fram får vi se idag hur det ser ut här innan vi drar vidare söderut. Man vill ju till värmen!