onsdag 9 juli 2014

Västkusten

Vi drar oss bakåt ytterligare en timme i tiden i Kalifornien. Rent vädermässigt har det svala klimatet varit mycket välkomnande i kontrasten till värmen vi har haft med oss tidigare. Klimatet på västkusten bjuder på enastående vacker mystik, med dimman dansandes långt upp på de gröna sagolika kullarna. Det låg ett lugn över mig på denna resa mot San Francisco, mestadels tror jag att det är dimman att tacka då jag kände mig lite som hemma. Det var bekvämt helt enkelt. Kaliforniens kust är någonting som jag inte skulle ha någonting emot att få se och uppleva en gång till. Vackert var det.

Ett gott första intryck var inte någonting San Francisco lyckades med. Slumkvarter med folk som förhandlade om droger med hemlösa liggandes längst hela gator. Även i bussarna är det himla liv då man många gånger tjafsar på varandra och är tykna utan någon specifik anledning. Först under tredje dagen i San Francisco kände jag att det fanns någonting som jag tyckte om. Jag, min bror och far gick längst gatorna som gick upp och ner och beundrade de gamla husen. Vi kom fram till en park med en helt annan attityd än den vi tidigare hade upplevt. Fjärde dagen hjälpte också till för att förstärka det positiva som jag kände över staden. Jag vill gilla San Francisco men många gånger strävar den emot mig. I slutänden har jag mycket blandade känslor över San Francisco och känner att jag vill låta tankarna om staden sjunka in innan jag kan ge mitt slutgiltiga omdöme om staden.

Istället får ni en massa bilder ifrån Kalifornien!




















1 kommentar:

  1. Härligt med dina personliga funderingar som du klokt nog också vill låta mogna ett tag. Bilderna säger mycket och är otroligt fina! Ha en fortsatt god tur på kontinenten over there!

    SvaraRadera